15 april 2010

Till Farmor Kerstin


Trillade in på den här tjejens fina sida idag; The Family Trunk Project. Hon skapar stickade plagg med inspiration från sin släkt och dessutom skriver hon en historia om varje person som har dedicerats ett plagg. Jag tycker om idén med ett levande släktträd, där resultatet blir att man på något sätt bär med sig personen genom plaggen. Skapandet blir en process att minnas, och plagget ger en konkret bild av tanken att din historia, och dem du förlorat alltid är med dig. Modellerna är alla fina och texterna välskrivna och intressanta. Jag blir så imponerad av människor som dedicerar sig så djupt till ett projekt. Jag blir inspirerad (och lite avundsjuk).

Just nu håller jag på att virka en "sjalkofta" i mjukaste rosa alpacagarn från drops, ni får se när den är klar. Tack vare the Family Trunk Project har jag bestämt att den får bli ett hommage till vår farmor Kerstin som var en fantastisk handarbeterska och människa.

Gudrun

5 kommentarer:

  1. Vissa rutor till filten känns så farmor - de med rosa och grönt. Undra var hennes rosa blommiga soffa tog vägen? Kom nu på att jag har ju väven som jag vävde förr förra året av farmors gamla garnrester som jag inte gjort något med ännu... har inte tid att jobba längre - måste hem och fixa!/Gunilla

    Ps. jag får fortfarande tårar i ögonen när jag tänker på henne - undra hur länge det ska kännas så?

    SvaraRadera
  2. En sån fin idé. Själv pratade jag häromdagen med en vän om att så mycket känslor virkas/stickas in i det man håller på med. Sen minns man sånt man såg eller hörde när man sen tar fram ett färdigt projekt långt senare.

    Förresten har jag länkat till er blogg nu, hoppas att det gick bra! :)

    SvaraRadera
  3. Anna, det går jättebra att lägga upp oss! Vi lägger upp dig med. Ja, visst är det mycket känslor i det man gör, därför tycker jag att det är extra kul att ge bort det man gör till någon som vet att uppskatta det. Både tiden och känslorna man lagt ner i det.
    /Gudrun

    SvaraRadera
  4. Vilken bra idé med denna typ av blogg! Tycker det är en väldigt fin hyllning till er farmor. Kram från oss

    SvaraRadera
  5. Vilken kul idé. och visst är det så att man stickar/virkar in händelser i det man gör. När man sen tar fram det igen kommer man tillbaka till händelsen.
    Gudrun frågad i min blogg vad jag använder för garn till mina disktrasor. Jag testar allt nu i början. Min bruna är helt i lin (verkar bäst än så länge). De ljusa är 60% bomull 40% lin och den lila helt i bomull.
    Kul att du hittade till min blogg förresten!! Jag länkar till er!!

    SvaraRadera